Jag saknar mitt långa hår så jag kan dö...!

Innan jag var TVUNGEN att klippa mig tyckte jag inte att det var speciellt långt men nu när jag tittar på foton från just innan det förstördes så...fyfan vad långt det var!

Jag blev tvungen att klippa av det för att jag förstörde det när jag skulle permanenta det...så här var det.

Jag och mamma chillade på coop och skulle hitta en blomma till mommo på morsdag, såg av en slump ett paket med permanentskit och sa till mamma på skoj...

- haha, ska vi penta mitt hår?! :D
mamma - haha, ja de hade vi ju kunnat göra!
jag - njae, jag skojade bara! :) Men hade ju varit fint med lite vågor och volym på skallen!
mamma - ja, men jag kan köpa det åt dig så kan vi göra det ikväll! :)
jag - ja men det gör vi! :) faaast...vi har väl inga sånadär spolar som man behöver?
mamma - nä, just det! Aja, var ju synd.
Jag går och ställer tillbaka förpackningen.
Mamma säger - Men Felicia har ju nå slags spolar hemma som kanske duger?
jag - ja, men det kanske funkar!
Går och hämtar förpackningen igen.

Senare på kvällen så börjar mamma och mommo penta mitt hår och jag är förväntansfull...tänker att det värsta som kan hända är att håret faller av - men tss..varför skulle de hända liksom?!
Efter 2 timmar så duschar vi bort vätskan och när jag ser mig i spegeln så skrattar jag och säger att det ser ut som att jag har dreads. Börjar föna håret och när det börjar torka så är håret som gummi/svinto och när jag borstar det så går håret bara av och faller sönder! :O Jag blir helt förstörd! Mommo försöker lugna mig men tårarna bara kommer...jag har aldrig varit speciellt brydd i mitt hår men jag bara stod där framför spegeln,  skakade och grät.
Mommo får order att hämta saxen och vi klipper av 15 cm av det alltså det allra värsta! Sen klipper jag yttligare nån centimeter när jag kommer hem.

Så här såg det ut innan tragedin



Precis innan...



Och sen efter första klippningen...


Allt det ljusa håret (det som blekts förut) var förstört...gick knappt att borsta igenom det.

Sen fick jag pengar av min mommo och moffa för att gå till frisören och fixa till det <3 Världens bästaste är dem!

Och då slutade det såhär...



Blev fint men jag trivs inte i det :/

Så nu har jag bara min riktiga hårfärg kvar och jag försöker positivt på händelsen...hade ju kunnat vara mycket värre. Hade hela mitt hår varit blekt sen innan så hade jag antingen varit tvungen att leva med ett fågelbo på skallen eller raka av mig allt! Så det är jag ju glad över att det inte slutade så illa! :)
Sen när det växer ut nu så har jag ju min egna hårfärg som jag sparat ut till för att slippa färga det så de är ju också bra! :)

Känns som att jag kanske fått lust att börja blogga igen så vi kanske hörs imorgon...men jag lovar inget denna gång! :)

Puss på er alla!